Han ingick i flytten

Följetongen om mitt liv innan bloggen fortsätter här. I det förra inlägget berättade jag om vad som hände den där svåra hösten 1994.  Nu ska jag berätta vad som hände sen.

 

Det skulle bli en tid då vår familjekonstellation förändrades. Tidigare det här året 1994 hade min pappa gift om sig. Min mamma träffade också en ny partner.  Mamma hade och har fortfarande en förmåga att kunna träffa nya män på lite ovanliga sätt. Nu ska jag berätta historien om den här nya mannen som skulle spela en speciell roll i vår familj. Under hösten -94 som började gå mot vinter bodde vi fortfarande i den där lägenheten där det hade pågått hemskheter. Jag skrek mycket när jag var osams med mammas män som kom och gick. Min syster hatade att bada. Hon skrek också mycket. Det var helt enkelt mycket liv i vår lägenhet.  En granne klagade på oljudet. Vi blev tvungna att flytta. Under vintern 94/95 flyttade vi till en lägenhet i en annan del av staden.

 

Ingen vet riktigt hur det gick till men såhär upplevde jag det. När mamma fick tag på en ny lägenhet i en annan del av staden flyttade en ny man in samtidigt som vi flyttade in våra saker. Hon brukade säga åt släkt och vänner att "han ingick i flytten". Det gick väldigt snabbt för mamma att bli sambo kan man tycka. Ännu snabbare gick det för henne att bli gravid. Vår tillvaro började likna en vanlig familj. Vi fick en bonuspappa i vår familj. En man som bodde med oss, hade ett jobb och dessutom skulle ge mig och min syster ett syskon. 

 

Under hösten 1995 började jag femte klass. Det började en ny tjej i min klass. Jag visste det inte då, men den tjejen skulle bli min bästa vän genom livet. Den här hösten fyllde min bonuspappa 40 år. Det firades med stor fest och mamma var höggravid. Ett par veckor senare skulle jag och min syster få en halvsyster. Vi levde familjeliv med allt vad det innebar. Vi gjorde utflykter och resor. På söndagarna hände det att vi promenerade hela familjen genom staden till en restaurang och åt söndagsmiddag. Sen tog vi taxi hem. Genom bonuspappan fick vi inte bara ett syskon till vi fick en bonusfarmor också. Jag och min syster som aldrig hade haft en farmor tidigare tyckte det var toppen. Både vår bonuspappa och bonusfarmor var snälla med oss. 

 

Samtidigt som familjelivet blev något som kan kallas normalt så pågick en annan process i mitt liv eller kamp om man så vill. Den kampen upplevde jag som allt annan än normal. Jag kände skam. Mer om det ska jag berätta i ett annat inlägg. 

 

 

Den här låten kom året 1995. Det där året när det fanns stunder av lycka.

 

.